Far Mor Barn
Godsägaren mm
Gustaf Mauritz (Gösta) Posse

son till

Fredrik Salomon Posse
och
Magdalena Charlotta Bennet

f 12/12 1823
på Hjälmshult i Allerums s:n

Vigd 6/8 1852

Död 31/3 1888 i Edåsa

Anne-Charlotte von Essen

dotter till

Fredrik Ulrik Von Essen
och
Anna Sofia Gyllenhaal

f 28/8 1828

Vigd 6/8 1852

Död

Barn utom äktenskapet (???):
  • Ulrika Sophia f 4/7 1852
    i Granhult
  • Hedda Lovisa f 16/5 1857

    Barn med Anne-Charlotte von Essen:
  • Nils Fredrik f 11/7 1853 d 1919
  • Lage f 1855 d 1867
  • Göran f 14/9 1856 d 1917 gm Marika Eufrosyne Dickson
  • Elsa Margareta f 30/1 1860
  • Ingegerd Kristina f 29/1 1864
  • Gustaf Lage Efraim f 26/7 1869

  •  
    Gösta Posse

    "Gösta" var ordförande i Hjo-Stenstorps järnvägs AB .
    Ägde också Enelund,Vreten,Perstorp,Rossbäck,Ljunghem och Stora Dala i Skaraborgs län.

     

    Ur Korsberga boken:
    Ett gammalt original. Petter i Rö'sånn, som han på äkta allmogespråk kallades, var ett original i ordets vidsträcktaste bemärkelse. Han var lantbrukare, jägare, fiskare m.m., men i allt vad han sysslade med framträdde ständigt en viss egendomlighet. Stundom kunde man få höra Petter benämnas Troll-Petter. Detta namn hade han fått därför att många personer trodde, att Petter kunde lite mera än människor i allmänhet. Trolla var nog en sak, som Petter aldrig kunnat, men på grund av hans knepighet och stora förmåga att förklara en hel del mystiska saker var det ej underligt, att den oinvigde, som ej sin hjärna att utforska rätta sammanhanget, helt lätt kom till det resultatet, att gubben kunde trolla.På tal om att framstående personer besökte Petter kan nämnas, att greve Posse på Almnäs ofta besökte honom och hade åtskilliga gånger sina döttrar med sig. Vid ett sådant besök förärade Petter, fröken Posse en käpp, som han själv förfärdigat. Fröken Posse satte stort värde på denna gåva, och sedan hon låtit måla käppen, blev den upphängd i ett av de fina rummen på Almnäs. I sina yngre dagar var Petter med och arbetade när järnvägen mellan Hjo och Stenstorp byggdes. Många äro de historier, som berättas från denna hans rallaretid. Ett par ex. torde förtjäna att anföras: Vid det ställe, där arbetarna rastade, stod en stor ihålig asp. Petter hade sett att där var ett stort getingbo och han ville nu spela sina kamrater ett spratt och frågade dem, om någon vore så djärv att han vågade hålla om aspstammen med näsan framför hålet på densamma. Om någon vågade detta skulle han erhålla en kanna brännvin, i annat fall skulle brännvinet tillfalla Petter. Det var ingen av de övriga arbetarna, som uppmärksammat getingboet i aspstammen och därför var det genast en av dem, som beredde sig att omfamna aspen, men knappt hade han fått näsan mitt för hålet på trädet, förrän Petter med en grov käpp slog ett kraftigt slag på trädstammen och ropade: "Alle man ut!" Detta läto getingarna ej säga sig två gånger, och den som vann vadet var naturligtvis Petter.

     
    Hjo-Stenstorps Järnväg (H.S.J.)

    Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg byggdes åren 1855-1862 och hade 1859 nått Skövde. I början av 1860-talet började man i Hjo på allvar diskutera en järnvägsförbindelse därifrån och till stambanan. I samråd med förespråkarna för järnvägsförbindelser från Lidköping och Skara till stambanan enades man om att Stenstorps station skulle bli anknytningspunkt för båda de blivande banorna.

    De mest aktiva förespråkarna för Hjo-banan förutom de ledande i Hjo var grevarna Gösta Posse på Vreten och Gustaf Sparre på Almnäs samt friherre Fredrik von Essen på Kavlås. Dessa förde snabbt järnvägsfrågan mot en lösning. Som framgått av Korsberga-krönikan började man redan 1869 på kommunalstämman att diskutera järnvägsfrågan. 12.1.1871 bildades ett interimbolag i Hjo och inbjudan till aktieteckning utfärdades. 5.4.1871 fastställdes bolagsordningen av Kungl. Maj:t för Hjo-Stenstorps Järnvägs AB, bildat för "att anläggas och med lokomotiv trafikera järnväg från staden Hjo till Stenstorps station å Västra Stambanan" och 19.1.1872 erhölls koncession på järnvägsanläggningen.

    Redan 1870 hade järnvägsbyggaren major Claes Adelsköld uppgjort planerna och beräknat kostnaderna för hela anläggningen inkl. rullande material till 575.000 Rdr. Spårvidden blev 3 fot eller 891 mm, alltså det man brukar kalla en smalspårig järnväg. Samma spårvidd fick också de andra anslutningsjärnvägarna i Skaraborgs län. Arbetet började 2.4.1872 och gick fort. Byggherren var A. Th. Wallenius, Svaneberg. - Grusningen kunde börja på våren 1873 och då användes det första loket, Nr 1 med namnet Karl IX, av folkhumorn döpt till "Lelle Ka1". Lok nr 2 hette Alexis Sparre, vanligen kallad "Sparren". 17.9.1873 gick första tåget på linjen från Hjo till Stenstorp och 12.11.1873 var banan godkänd för allmän trafik. Den 39 km långa banan hade kostat 700.000 Rdr. - Invigningen ägde rum 18.11.1873 med ett långt festtåg från Stenstorp till Hjo. Styrelsens ordförande greve Gösta Posse hälsningstalade och landshövdingen i Skaraborgs län, Malmsten, förklarade banan invigd. Invigningshögtidligheterna avslutades på Almnäs med en stor fest. - Staden Hjo hade skrudat sig till fest. Lokparken utökades 1874-1876 med ytterligare 3 lok. Ekonomin var god under de första åren men blev senare sämre. Vid 20-årsjubiléet 1893 var den dyster, men så ljusnade konjunkturerna och från 1895 började H.S.J., i vars ledning nu greve Nils Posse, Vreten, hade efterträtt sin fader, att gå bättre och aktierna steg över pari. Det var då som de ledande kommunalmännen i Korsberga sålde sina 190 aktier. Nils Posse, som blev VD 1900 ledde företaget i 20 år på ett utmärkt sätt och när han dog 1920 var H.S.J:s ställning utmärkt. Han efterträddes av sin son greve Gustaf Posse på Dala. Sonen var VD ända till förstatligandet 1.7.1948. (Banan, liksom övriga smalspårsbanor fick snart sin dödsdom, som dock verkställdes i två etapper. Person- och styckegodstrafiken upphörde 28.5.1961 och godstrafiken 1968, varefter rälsen revs upp). - Källa: Artiklar av sign. I.M-s i tidskriften Axevalla.



    Här på Almnäs herrgård bodde "Gösta" en tid ...

    Herrgården påstås ibland hemsökas av "De Grå Männen" , tre bröder som brukat uppträda nära Almnäs slott i likadana grå kläder, tätt tryckta intill varandra. De tre bröderna ska ha stulit saker från slottet men aldrig blivit upptäckta. Men samvetskvalen över brottet gör att de inte kan få frid.

    Denna sida uppdaterades senast 2005-05-27



    Tillbaka till antavlan
    Tillbaka till Posses antavla